gelemössan

Alltså, det är ju inte så att föreläsningarna på något sätt är svåra att förstå eller hänga med i. Bara om man som jag råkar hamna bakom gelemössan....

Gelemössan har suttit längst fram längst tillhöger i två dagar nu. Jag har suttit precis bakom och fashinerats (stavas hur!?!) över hur mycket gele en människa kan lyckas få in i en kalufs.

Istället för att fokusera på organisationsteorier och strukturer så sitter jag och funderar över gelemössans morgonprocedurer. Vid tidiga föreläsningar kan mina morgonprocedurer sammanfattas med två ord - maskara och torrschampo. Men i mitt huvud ser gelemössans något annorlunda ut.

Jag tror han vaknar med gårdagens gele kvar i håret, häller i tre burkar ny gele i en stor hink, tar ett djupt andetag och stoppar ner hela knoppen i hinken. Efter det torkar han bort det som hammnat i fejjan och kammar bak håret för att se lite små snobbig ut. Håret där bak låter han ligga som en stel hjälm över huvudet och går till skolan. I min fantasi visslar och trallar han muntert hela vägen. Trots allt är ju gelemössan är ju inte bara stilfull - den är varm också!