muffen i duschen

Jag vet inte om mamma smittat mig över telefon, om någon smittat mig över msn eller om finskorna här har smittat mig men den tråkiga sanningen är att igår gick jag hem från lektionen med 39 graders feber. Ynk!! Det var bara att proppa i sig alvedon och sova hela eftermiddagen. Då blir det oftast lite svårare att somna på kvällen och igår vid halv tolv när jag precis släckt lampan och var på väg att somna hör jag ett hasande ljud komma mot dörren, det var muffen.
Hon gick in i badrummet och jag hoppades att hon skulle bli klar snabbt eftersom när det är tänt i badrummet blir resten av rummet också ljust. Men inte är muffen redo för att lägga sig inte, nej nej! Hon ska duscha...

I tidigare inlägg har jag överdrivit lite då och då och kommer säkert göra det i framtiden på bloggen med. Blir ju så mycket roligare då... Därför måste jag poängtera att det är INGEN överdrift att muffen duschade i 50 minuter... Till historien hör att det är extremt lyhört mellan badrum och rummet så självklart kunde jag inte somna. Jag låg där febrig i min säng och skrek genom telepati att hon skulle sluta duscha, släcka i badrummet och gå å lägga sig. Det funkade inte... Tiden gick och jag hade inget annat att göra än att ligga och lyssna på det vattnet som aldrig slutade rinna. Carlos bakisduschar kan slänga sig i väggen om man jämför, när muffen duschat ska tydligen ett hela Nilen förbrukas...

Jag funderar i mina feber hallucinationer på vad muffen möjligtvis kan syssla med i duschen så länge... Hmm, kan det vara så att hon ansar skogen mellan bena? Det förklarar ju i så fall att hon duschar länge, där e ju en del jobb att göra. Hmmm, det går så långt att jag funderar på att kika upp från mina lakan när hon kommer ut för att kontrollera men sen börjar alvedonet verka och mina tankar blir tillräckligt klara för att skippa detta... Så förhoppningsvis slipper jag få reda på om mina aningar var rätt!

Framåt halv ett stängdes (äntligen) duschen av och jag hör ett hasande mot sängen men inte heller nu tänker muffen sova... Nej nej, nu tänder hon sin läslampa och sitter knattrar på sitt tagnentbord så högt hon kan till sju på morgonen... Inte heller nu hör hon hur jag i mina tankar skriker åt henne att stänga av datorn, släcka och sova. Gah! Ge mig fredag! Ge mig Portoroz!