torsdag 26 augusti 2010

mex

Jag har inte råd att åka till Mexico över nyår, vilken tur att Mexico kommer till mig :-)

says it all

Detta fotot summerar min förra helg ganska bra. Förstår ni varför??? Inte?? Ill tell you (varning för dåligt jobb i paint, mina paintkunskaper kan inte mäta sig med The kids)!!

Det roliga med bilden är att jag står som ett S som i slampa. För man kan väl inte kalla mig något annat än att lägga upp denna bilden på bloggen?? Huh??

konst??



detta är konst i Skottland!?!




blixtlåset och jag

Jag gillar att skvallra. FEL! Jag älskar att skvallra ibloggen men jag vill ju inte hänga ut någon. m
Men jag måste dela med mig lite. För några dagar sen fick jag ett uppdateringsmail av en vän, vi kan kalla henne Stjärnan. Stjärnan berättar att hon dejtar en b-kändis. Vi kan kalla honom blixtlåset. Tyvärr är han ju ingen paradise hotel deltagare så jag har NO CLUE om vem människan är. Jag frågar istället min goda vän, Mr. Google och spenderar en härlig halvtimme åt att googla upp bilder och info. Hittar bland annat en naken bild men det hör inte till saken.

Igår sen så står jag i receptionen på hotellet och checkar in kändisar som Mohombi (hade heller ingen aning, kolla youtube klippet islutet av inlägget) så får jag ett kuvert till "Blixtlåset". WHAAAAAAAAAAAAAAAAT tänker jag och sen har jag spionerat som aldrig för. Jag har stått med ett leende på läpparna och checkat ut, fixat och småsnackat men hela tiden tänkt.... I know who you are and its not because of the work you do, its because of who you do!!! I love it!

Här är iallafall en "kändisarna" på hotellet... och här kan ni lära er hans dans!?!



tisdag 10 augusti 2010

Afroalan åt folket!


Det bästa med att fylla år är födelsedagsdrinken! Bacardi Ice Tea. Ja tack, AfroAlan - you know how to do it!!!

En vanlig dag...

En vanlig dag i mitt glamorösa liv...


Klockan ringer 05.15. Har ingen aning om vad jag gör fram till 05.40 då jag går till bussen eftersom jag då är i en tröttdimma. Nere vid busshållplatsen gör man det vanliga muntra hälsningarna bland alla andra (3 st) morgontufsiga glada människor. Vi ler ikapp tills bussen kommer. Då går jag till MIN plats. Ja, jag har en plats som är MIN! Som tur är så är det alltid samma människor på bussen så ingen försöker ta min plats. Tur det, annars hade jag med mitt muntra morgonhumör fjärtat dem i fejjan och sedan suttit och "pookat" dem hela bussresan tills dem flyttar sig.


Jobbet drar igång, och jag gör städlistor, vip-listor-kreditkortslistor och annat livsnödvänligt för att hotellet ska fungera som ska göras samtidigt som jag ler. Nån stammis kommer och lämnar in en urdrucken kaffekopp eftersom han inte orkar gå tvärsövergolvet och lägga den i disken. Jag ler. Ca 15 tyska turister kommer en och en och frågar på tyska (såklart) var frukosten är, när dem ska checka ut och var centrum ligger (2:a våningen, klockan 12 och du är MITT i jävla centrum). Jag svarar och ler.


Jag går ner och tar lite frulle och möts av hela nudel-armen eftersom jag råkat gå på frukost samtidigt som städ. 10 vietnameser, thai och liknande sitter med varsin tallrik nudlar medans jag sitter med mitt kaffe och knäckemacka. "Vil di hah NUDEL Friiida? Di e micke braahh". "Nej, tack. Inte nudlar klockan 8 på morgonen idag heller, tack" säger jag och ler.


Sedan rullar förrmiddagen på med diverse utcheckningar, en familj som fastnar i hissen i 40 minuter, en galen tant som kissat ner en säng så illa att den måste slängas, psykdoktor som kommer och övertalar receptionschefen att tanten ska få bo kvar ävven om hon ringer och väcker andra rum på natten, skälla på köket för att det inte är datum på mackorna i shoppen och jaga städ med redan städade rum till gäster som vill checka in klockan 10 på morgonen. Jag löser problem och ler.


Dagen är slut och stämplar ut. Jag skrattar.

torsdag 5 augusti 2010

2 - is a magic number

Om två dagar är jag 24. Om typ 2 veckor är jag i Skottland. Om typ 2 månader är jag nog i Tyskland/Österrike. Om typ 2 år är jag rik. Hoppas jag.

Nu kör vi!

bye bye kocken

Igår va det lite drama på jobbet som jag fick bevittna. UP CLOSE!! Det började med att vår kock, vi kan kalla honom Svullo, kom till jobbet vid fem. Jag tyckte att han verkade lite märklig men det är svårt att avgöra om någon som vaggar fram med sina 511 kg och EXTREMT skelögda ögon är i normalt skick eller inte. Jag blev dock misstänksam när han gick upp för trappan i slow motion. Hmm... Jag bad vår hoteldirektör att gå upp och prata med honom och fem minuter senare var vår väldigt alkoliserade kock inte längre vår kock. Se där. I dont blame him, om jag sett ut som han hade jag också blivit alkis.

Nu kanske ni tycker jag är väldigt elak?? Då ska jag berätta att det är jag. Jag har nämligen haft en biff med detta kockhelvete sen dag 1 och den biffen hade fram tills igår hunnit bli väldigt genomstekt! VICTORY!!!!!!!!!!!!!!! Jag önskar att jag hade en bild på honom så ni skulle se vad jag menar. Ni hade alla garvat så ni kissat ner era brallor om ni sett honom. Han påminner liksom om bilden ovan fast mindre hår och mer skelögd.

onsdag 4 augusti 2010

Hiding

Jag gömmer mig från mina syskonbarn. Dem är assöta, asroliga och jättemysiga men väldigt.....på! Man kan säga att man behöver lite pauser då och då. Då säger jag att jag ska jobba lite och så sätter jag mig och bloggar. Ungefär på samma sätt som jag planerar att lura mina chefer i framtiden eller mina egna barn när dem är skrikiga gör jag nu med de små, för övning liksom. Tyvärr bor vi inte så stort så dem hittar mig.
"Mooooster, pratar du med Gääärry eller?. Kan vi inte leka lite i poolen? Moster?? Moster?? MOSTER???"

Med poolen menar dem en liten uppblåsbar historia som är ca 1km2 stor. Där har jag spenderat förrmiddagen. Funderar på att klä ut mig till hund istället och hoppas på att en rikeman typ The Kid adopterar mig och tar mig till Mexico!

tisdag 3 augusti 2010

våga vägra röda korset

Nu är jag officiellt utflyttad från Kalmar vilket betyder att i fortsättningen om jag vill dit får jag slagga på någons soffa. Det var inget lätt projekt att flytta ut men nu har jag lärt mig skillnad på wetex trasa och allduk och skurat golvet på knä som en piga från 1600-talet.

Möblerna skänktes till röda korset. Men nästa gång röda korset kommer nära mig gör jag såhär:




Why???? I tell you wyh!!! Det började med att pappa börjar bläddra med hundralapparna som en äkta maffioso och muta röda korset till att även ta med en säng som mycket oklart gick sönder i fyllan och villan när Johanna va på besök. Tydligen så trodde en av utlänningarna att även jag ingick i dealen. En halvtimme efter att Röda korset åkt iväg plingade det nämligen till i mobilen. Från ett okänt nummer stod det:

"Tjena tjena! Läget? Gör du?"

Hmm, tänkte jag. Vem fan är detta. Min mobil ramlade ju på ett ganska oklart sätt ner från 4 våningar och försvann på valborg och numera inte komplett med nummer så jag svarade glad i hågen att de va bra, att jag flyttade ut lägenhet och jag inte hade personens nummer. Till svar fick jag

"Jaha Ok Bra. Det är jag som hämtade sängen. Tänkte bara skriva lite :-) Kanske stör jag inte"

???????? 1 min senare kom även

"Faton/"

Då kände jag såhär!